K28 Kompletterande upplysningar – finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för finansiella risker.

Group Treasury är den funktion där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgifter att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den ordinarie affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.

Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen inom Group Treasury samt även hantering av finansiella risker inom koncernen.

Group Treasury har till uppgift att stödja dotterföretagen med lån, placeringsmöjligheter, valutatransaktioner och banklösningar samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Stockholm och ansvarar även för koncernens bankkontoupplägg.

Vidare bedriver Group Treasury verksamhet för betalningsrådgivning och betalningslösningar samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten inom kundfinansiering i affärsområdet Sandvik Mining and Rock Solutions bedrivs på några utvalda platser runt om i världen.

Group Treasury hanterar även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.

Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast institutioner med en solid finansiell ställning och med en god kreditvärdering.

Valutarisk – Transaktionsexponering

Risk

Transaktionsexponering defineras som risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden av finansiella instrument kan fluktuera på grund av förändringar i valutakurser.

Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, värderat till genomsnittskurs, uppgick 2022 till 19 376 miljoner kronor (18 364). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.

Exponering
Nettoflöden i utländsk valuta

Kommentar

Generellt erbjuder Sandvik sina kunder betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt exponeras mot valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den framtida försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta.

För att motverka valutarisken justeras prissättning mot både kunder och leverantörer i de fall Sandvik påverkas negativt av valutakursförändringar. För att ytterligare minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta via ett nettningsförfarande.

Nettoflödet av försäljning och inköp säkras med hjälp av finansiella instrument och bankkontobalanser enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras stora projektordrar vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Enligt finanspolicyn har ekonomi- och finansdirektören mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 528 miljoner kronor (1 482). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var 3 månader (4). Orealiserade resultat från utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet –232 miljoner kronor (–67). Av dessa avser –225 miljoner kronor förluster i kontrakt som förfaller under 2023 och –7 miljoner kronor förluster i kontrakt som förfaller under 2024 eller senare.

Om kurserna i samtliga exponeringsvalutor skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månadersperiod förändras med cirka –2 119 miljoner kronor (–1 435 ), förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet.

Valutarisk – Omräkningsexponering

Risk

Omräkningsexponering uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor.

Eftersom svensk krona (SEK) är Sandviks koncernvaluta uppstår en omräkningsrisk relaterad till omvärdering av nettotillgångar i utländska dotterbolag samt årets resultat i utländsk valuta. Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 91 589 miljoner kronor (80 044).

Exponering
Koncernens externa upplåning per valuta

Nettotillgångar i utländsk valuta

Kommentar

För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i funktionell valuta via internbanken. Den externa upplåningen sker ofta i en specifik valuta, vilket framgår av första diagrammet. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat.

Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Inte heller nettotillgångarna valutasäkras, utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av andra diagrammet.

Om valutakurserna skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning skulle nettoeffekten på övrigt totalresultat bli cirka –4 596 miljoner kronor (–3 954). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital.

Ränterisk

Risk

Ränterisk avser risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring.

Ränterisken uppstår på två sätt:

• Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
• Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.

Exponering

Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntekostnaden det året påverkas med –165 miljoner kronor (–119 ).

En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att övrigt totalresultat skulle förändras med 8 miljoner kronor (19), och räntekostnaderna i räntenettot skulle påverkas med –65 miljoner kronor (0) om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet.

Kommentar

Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens ekonomi- och finansdirektör har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj inom ett intervall på 6–36 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 24 månader (34) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.

Enligt Sandviks finanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterbolag. Detta medför att det blir en ränteffekt i valutaderivaten på 0,3 procentenheter mellan de valutor som lånas in i mot de valutor som lånas ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, inklusive övriga lån och effekter av olika derivat, var 3,2 procent (4,1).

Säkringsredovisning tillämpas när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. I den utsträckning som verkligt värdesäkringar är effektiva justeras värdet på de säkrade posterna, och effekter på resultaträkningen reduceras. När kassaflödessäkringar är effektiva förs effekten från årets resultat till övrigt totalresultat

Koncernen har ränteswapavtal till ett nominellt värde på 1 000 miljoner Euro för vilka man tillämpar verkligt värde säkring, samt ränteswapavtal på 1 000 miljoner kronor för vilka man tillämpar kassaflödessäkring. Säkringsrelationerna för dessa är 100 procent effektiva. Information om alla räntederivat återfinns i slutet av denna not.

Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande finansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De områden där detta har gjorts framgår av not K27.

I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument (löptider upp till 90 dagar), vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.

Likviditets– och refinansieringsrisk

Risk

Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.

Exponering
Förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar
Nominella belopp
Likvida tillgångar

Kommentar

Enligt finanspolicyn ska koncernens likviditetsreserv, bestående av outnyttjade garanterade kreditfaciliteter och tillgängliga likvida medel, minst motsvara 10 procent av koncernens förväntade årsomsättning. Likviditetsreserven ska också vara större än summan av de lån som förfaller till betalning under de kommande 12 månaderna. Koncernens likviditetsreserv uppgick vid årsskiftet 2022 till 22 834 miljoner kronor. Lån som förfaller till betalning under året 2023 är 9 092 miljoner kronor (9 769).

Sandvik har en syndikerad kreditfacilitet om 11 000 miljoner kronor som förfaller år 2027. Därtill finns en kreditfacilitet om 500 miljoner euro som senast år 2024 kan omsättas till ett långfristigt lån. Båda kreditfaciliteterna var vid årsskiftet outnyttjade.

Sandviks finansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. Enligt finanspolicyn så ska skuldportföljens vägda snittlöptid uppgå till minst 3 år. Den vägda snittlöptiden uppgick vid årsskiftet 2022 till 3,6 år. Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder och derivat presenteras i slutet av denna not.

Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s åsatt betyget A– för Sandviks långa upplåning och A–2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se home.sandvik.

Kreditrisk

Risk

Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.

Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:

• Finansiell kreditrisk
• Kreditrisk i kundfordringar
• Kreditrisk i kundfinansiering

Exponering

Kommentar

Sandvik har ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna, om bland annat rätt till kvittning av tillgångar och skulder uppkomna till följd av finansiella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal.

Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade nettovinster som har uppstått i derivatkontrakt samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 11 127 miljoner kronor (14 414).

I den fortlöpande försäljningen är Sandvik-bolagen generellt exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Kreditrisken är normalt utspridd över ett stort antal kunder inom olika segment i respektive affärsområden. Detta år har dock präglats starkt av tillbakadragandet från Ryssland, som enbart detta orsakat kreditförluster på –140 miljoner kronor. Sandviks totala kundförluster, definierat som summan av avskrivna och nedskrivna kundfordringar, uppgick till –194 miljoner kronor (–15), vilket motsvarar 0,2 procent av försäljningen. Det betyder att förutom Ryssland var årets kreditförluster jämförbara med ett normalare år. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 19 606 miljoner kronor (18 077). Dessa var nedskrivna med totalt –921 miljoner kronor (–734). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not K19.

Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfinansiering dels i egna finansbolag, dels i samarbete med finansinstitut och banker. Värdet på utestående krediter hänförliga till finansiell lease var vid årsskiftet 5 277 miljoner kronor (4 125), varav –150 miljoner kronor (–138) var reserverat för osäkra fordringar.

Utöver traditionell finansiering av utrustning erbjuder Sandvik även operationell leasing samt korttidsuthyrning av maskiner. Balansvärdet av operationell leasing uppgick vid årsskiftet till 791 miljoner kronor (812) samt korttidsuthyrd utrustning till 537 miljoner kronor (321).

Råvaruprisrisk

Risk

Sandviks finansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till el. Prisriskerna säkras till viss del genom tecknande av finansiella kontrakt. En förändring av elpriset med 0,1 kronor per kWh beräknas påverka Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 85 miljoner kronor (80) på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2022.

Exponering

För Sandviks stora tillverkningsenheter i Sverige och Finland säkras elpriset löpande genom derivat. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 510 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 36 månaders (26) förväntad förbrukning.

Kommentar

Volymen av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 264,2 GWh (1 499). Marknadsvärdet av dessa derivatkontrakt var 175 miljoner kronor (367).

För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokas till säkringsreserven, se tabellen i slutet av denna not.

Pensionsåtaganden

Risk

Sandvik har omfattande pensionsåtaganden för sina anställda i de länder där bolaget verkar. Pensionslösningar och krav på fonderingsnivåer varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De största fonderade pensionsplanerna finns i USA, Storbritannien, Finland, Sverige, Tyskland och Kanada. Tre huvudsakliga risker är kopplade till Sandviks pensionsåtaganden; ränterörelser, volatilitet i finansiella marknader och förändringar i livslängdsantaganden.

Exponering

Den genomsnittliga durationen för koncernens fonderade pensionsåtaganden uppgår till 14,2 år. Löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är i genomsnitt 12,4 år. Andelen räntebärande tillgångar uppgår till 55 procent av portföljen. Med anledning av tillgångsallokeringen samt skillnaden i duration mellan räntebärande tillgångar och pensionsåtagandet är Sandvik exponerat för ränterörelser, både vid diskontering av pensionsskulden samt vid förändrade marknadsvärden i obligationsportföljen. Om den genomsnittliga diskonteringsräntan faller med –50 baspunkter stiger pensionsskulden med 1 662 miljoner kronor.

17 procent av pensionsportföljen är placerad i aktier. En 20 procentig rörelse i aktieportföljen motsvarar en förändring i marknadsvärde om 703 miljoner kronor. Om livslängdsantagandena ökar med ett år växer pensionsskulden med cirka 3,0 procent, vilket motsvarar 700 miljoner kronor. Den beräknade totala förlustpotentialen under ett år (pensionsrisk), baserad på stresstester, är 6 484 miljoner kronor.

Utveckling av pensionsskuld och tillgångar

Kommentar

Under 2022 uppgick pensionstillgångarna till 21 699 miljoner kronor (27 806) och motsvarande pensionsåtagande till 21 766 miljoner kronor (30 978). Detta motsvarar en konsolideringsnivå om 100 procent (90). Avkastningen på pensionsportföljen var –17,1 procent under året (8,0). Utöver fonderade pensionsåtaganden har Sandvik ofonderade åtaganden om 1 396 miljoner kronor (1 822).

Pensionsplanerna styrs genom Sandviks Pension Supervisory Board (PSB). PSB ansvarar för att implementera policy och direktiv, godkänna nya planer eller större förändringar och stängning av existerande planer. Pensionsplanerna och dess styrning beskrivs ytterligare i not K22.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen

Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 638 miljoner kronor. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –1 246 miljoner kronor. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 190 miljoner kronor kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.

En beräkning till verkligt värde av koncernens långfristiga lån skulle minska totalt redovisat värde med 1 427 miljoner kronor (–1 510). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats med användning av observerbara marknadspriser för identiska värdepapper för att värdera koncernens säljbara skuldinstrument. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering då det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde på grund av den korta löptiden.

Nettoresultat per värderingskategori

Företagets redovisade finansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 65 596 miljoner kronor (47 243).