K27 Kompletterande upplysningar – finansiell riskhantering
Finansiell riskhantering
Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för finansiella risker.
Group Treasury är den funktion där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras, vars främsta uppgifter är att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den ordinarie affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.
Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen inom Group Treasury samt även hantering av finansiella risker inom koncernen.
Group Treasury har till uppgift att stödja dotterföretagen med lån, placeringsmöjligheter, valutatransaktioner och banklösningar samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering på huvudkontoret i Stockholm och ansvarar även för koncernens bankkontoupplägg.
Vidare bedriver Group Treasury verksamhet för betalningsrådgivning och betalningslösningar samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten inom kundfinansiering i affärsområdet Mining bedrivs på några utvalda platser runt om i världen.
Group Treasury hanterar även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.Pensionsplanerna och dess styrning beskrivs i not K21.
Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast institutioner med en solid finansiell ställning och med en god kreditvärdering.
Valutarisk – Transaktionsexponering
Risk
Transaktionsexponering definieras som risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden av finansiella instrument kan fluktuera på grund av förändringar i valutakurser.
Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor värderat till genomsnittskurs, uppgick 2025 till 13 253 miljoner kronor (14 919). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.
Exponering
Nettoflöden i utländsk valuta
Kommentar
Generellt erbjuder Sandvik sina kunder betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt exponeras mot valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den framtida försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta.
För att begränsa valutarisken justeras prissättning mot både kunder och leverantörer i de fall Sandvik påverkas negativt av valutakursförändringar. För att ytterligare minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta via ett nettningsförfarande.
Nettoflödet av all försäljning och inköp i icke funktionell valuta ska säkras med hjälp av finansiella instrument och bankkontobalanser enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras stora projektordrar vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Enligt finanspolicyn har ekonomi- och finansdirektören mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 213 miljoner kronor (2 342). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var 4 månader (2). Orealiserade resultat från utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet 12 miljoner kronor (–26). Av dessa avser 8 miljoner kronor i kontrakt som förfaller under 2026 och 4 miljoner kronor i kontrakt som förfaller under 2027 eller senare.
Om kurserna i samtliga exponeringsvalutor förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månadersperiod förändras med cirka –1 773 miljoner kronor (–2 066) förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet.
AUD |
CAD |
CHF |
CNY |
EUR |
USD |
ZAR |
Övrigt |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
–192 |
–136 |
–1 |
–64 |
–509 |
–631 |
–98 |
–141 |
–1 773 |
Valutarisk – Omräkningsexponering
Risk
Omräkningsexponering uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor. Eftersom svensk krona (SEK) är Sandviks koncernvaluta uppstår en omräkningsrisk relaterad till omvärdering av nettotillgångar i utländska dotterbolag samt årets resultat i utländsk valuta. Nettotillgångarna det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 101 085 miljoner kronor (110 735).
Exponering
Koncernens externa upplåning per valuta
Nettotillgångar i utländsk valuta
Kommentar
För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i funktionell valuta via internbanken. Den externa upplåningen sker ofta i en specifik valuta vilket framgår av första diagrammet. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat. Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av diagrammet.
Om valutakurserna skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning skulle nettoeffekten på övrigt totalresultat bli cirka –5 059 miljoner kronor (–4 690). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital.
AUD |
CHF |
CNY |
EUR |
GBP |
INR |
USD |
Övrigt |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
–454 |
–33 |
–173 |
–1 757 |
–256 |
–138 |
–1 497 |
–751 |
–5 059 |
Ränterisk
Risk
Ränterisk avser risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring.
Ränterisken uppstår på två sätt:
Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.
Exponering
Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider skulle med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året räntekostnaden det året påverkas med –138 miljoner kronor (–157).
En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet och för vilka säkringsredovisning tillämpas visar att övrigt totalresultat skulle förändras med 0 miljoner kronor (0) och räntekostnaderna i räntenettot skulle påverkas med –64 miljoner kronor (–69) om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet.
Inklusive effekter av räntederivat |
Effektiv ränta, |
Räntebindningstid, mån |
Redovisad skuld, MSEK |
|---|---|---|---|
Obligationslån, MTN |
2,8 |
23 |
22 711 |
Certifikat |
0,0 |
0 |
0 |
Övriga lån från banker |
2,7 |
4 |
8 763 |
Totala lån |
2,8 |
18 |
31 474 |
Räntepåverkan av valutaderivat |
0,9 |
|
|
Totalt inkl. valutaderivat |
3,6 |
|
|
Kommentar
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens ekonomi- och finansdirektör har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj inom ett intervall på 6–36 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 18 månader (20) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.
Enligt Sandviks finanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterbolag. Detta medför att det blir en ränteeffekt i valuta- derivaten på 0,9 procentenheter mellan de valutor som lånas in i mot de valutor som lånas ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad inklusive övriga lån och effekter av olika derivat var 3,6 procent (5,0).
Säkringsredovisning tillämpas när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. I den utsträckning som verkligt värdesäkringar är effektiva justeras värdet på de säkrade posterna och effekter på resultaträkningen reduceras. När kassaflödessäkringar är effektiva förs effekten från årets resultat till övrigt totalresultat.
Koncernen har ränteswapavtal till ett nominellt värde på 1 000 miljoner Euro för vilka man tillämpar verkligt värde säkring. Säkringsrelationerna för dessa är 100 procent effektiva.
Information om alla räntederivat återfinns i slutet av denna not.
Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande finansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån, dessa framgår då av not K26.
I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument (löptider upp till 90 dagar) vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.
Likviditets– och refinansieringsrisk
Risk
Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Exponering
Förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar
|
Valuta |
Redovisad skuld, MSEK |
Genomsnittlig återstående kredittid, år |
|---|---|---|---|
Obligationslån, MTN |
EUR, SEK |
22 711 |
2,7 |
Certifikat |
EUR, SEK |
0 |
0,0 |
Övriga lån |
Övrigt |
8 763 |
5,5 |
Totalt upplåning |
|
31 474 |
3,5 |
Kommentar
Enligt finanspolicyn ska koncernens likviditetsreserv bestående av outnyttjade garanterade kreditfaciliteter och tillgängliga likvida medel minst motsvara 10 procent av koncernens förväntade årsomsättning. Likviditetsreserven ska också vara större än summan av de lån som förfaller till betalning under de kommande 12 månaderna. Koncernens likviditetsreserv uppgick vid årsskiftet till 20 985 miljoner kronor. Lån som förfaller till betalning under året 2026 är 3 810 miljoner kronor (4 974).
Sandvik har en syndikerad kreditfacilitet om 11 000 miljoner kronor som förfaller år 2029. Därtill finns en kreditfacilitet om 500 miljoner euro som senast maj 2027 kan omsättas till ett långfristigt lån. Båda kreditfaciliteterna var vid årsskiftet outnyttjade.
Sandviks finansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. Enligt finanspolicyn så ska skuldportföljens vägda snittlöptid uppgå till minst 3 år. Den vägda snittlöptiden uppgick vid årsskiftet 2025 till 3,5 år. Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder och derivat presenteras i slutet av denna not.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s åsatt betyget BBB+ för Sandviks långa upplåning och A–2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering se home.sandvik.
Kreditrisk
Risk
Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:
Finansiell kreditrisk
Kreditrisk i kundfordringar
Kreditrisk i kundfinansiering
Exponering
|
2024 |
2025 |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Likvida medel1) |
4 528 |
4 958 |
||||||
Derivat1) |
212 |
39 |
||||||
Övriga fordringar1) |
753 |
774 |
||||||
Kundfordringar2) |
19 836 |
19 595 |
||||||
Kundfinansiering3) |
6 186 |
5 893 |
||||||
Totalt |
31 514 |
31 260 |
||||||
|
||||||||
|
2024 |
2025 |
|---|---|---|
Ingående balans 1 januari |
–971 |
–975 |
Avsättningar som gjorts under året |
–287 |
–145 |
Avsättningar som tagits i anspråk under året |
164 |
151 |
Outnyttjade avsättningar som återförts under året |
208 |
116 |
Förvärv av rörelse |
–50 |
–6 |
Årets omräkningsdifferenser |
–40 |
110 |
Utgående balans 31 december |
–975 |
–750 |
Kommentar
Sandvik har ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av tillgångar och skulder uppkomna till följd av finansiella derivattransaktioner så kallat ISDA-avtal.
Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade nettovinster som har uppstått i derivatkontrakt samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 4 997 miljoner kronor (4 740).
Sandvikbolagen generellt exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Kreditrisken är normalt utspridd över ett stort antal kunder inom olika segment i respektive affärsområden. Sandviks totala kundförluster definierat som summan av avskrivna och nedskrivna kundfordringar uppgick till –47 miljoner kronor (–79) vilket motsvarar 0,04 procent av försäljningen.
|
2024 |
2025 |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Finansiella tillgångar |
|
|||||
Derivat |
|
|
||||
Valutaterminer |
555 |
194 |
||||
Totalt1) |
555 |
194 |
||||
Finansiella skulder |
|
|
||||
Derivat |
|
|
||||
Valutaterminer |
1 747 |
649 |
||||
Ränteswapar |
246 |
184 |
||||
Totalt2) |
1 993 |
832 |
||||
|
||||||
Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 194 miljoner kronor. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –832 miljoner kronor. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 155 miljoner kronor kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.
En beräkning till verkligt värde av koncernens långfristiga lån skulle minska totalt redovisat värde med 72 miljoner kronor (263). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets europeiska obligationslån omräknats med användning av observerbara marknadspriser för identiska värdepapper för att värdera koncernens säljbara skuldinstrument. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering då det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde på grund av den korta löptiden.
|
Verkligt värde via övrigt totalresultat |
Verkligt värde via resultaträkning |
Upplupet anskaffningsvärde |
Säkringsredovisning |
Totalt redovisat värde |
|||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Balansposter |
2024 |
2025 |
2024 |
2025 |
2024 |
2025 |
2024 |
2025 |
2024 |
2025 |
||||||||||||||
Finansiella tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
Finansiella placeringar |
120 |
188 |
380 |
396 |
– |
– |
– |
– |
500 |
584 |
||||||||||||||
Kundfordringar1) |
– |
– |
– |
– |
19 836 |
19 595 |
– |
– |
19 836 |
19 595 |
||||||||||||||
Övriga fordringar2) |
– |
– |
– |
– |
6 971 |
6 498 |
– |
– |
6 971 |
6 498 |
||||||||||||||
Derivat3) |
– |
– |
555 |
97 |
– |
– |
– |
97 |
555 |
194 |
||||||||||||||
Likvida medel |
– |
– |
– |
– |
4 528 |
4 958 |
– |
– |
4 528 |
4 958 |
||||||||||||||
Summa finansiella tillgångar |
120 |
188 |
935 |
493 |
31 334 |
31 051 |
– |
97 |
32 389 |
31 830 |
||||||||||||||
Finansiella skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
Låneskulder |
– |
– |
377 |
221 |
36 644 |
31 4744) |
– |
– |
37 021 |
31 694 |
||||||||||||||
Derivat5) |
– |
– |
494 |
606 |
– |
– |
1 499 |
226 |
1 993 |
832 |
||||||||||||||
Leverantörsskulder1) |
– |
– |
– |
– |
10 077 |
10 719 |
– |
– |
10 077 |
10 719 |
||||||||||||||
Skulder till intresseföretag |
– |
– |
– |
– |
2 |
2 |
– |
– |
2 |
2 |
||||||||||||||
Övriga skulder6) |
– |
– |
146 |
2257) |
6 515 |
5 724 |
– |
– |
6 661 |
5 949 |
||||||||||||||
Summa finansiella skulder |
– |
– |
1 017 |
1 052 |
53 239 |
47 918 |
1 499 |
226 |
55 755 |
49 196 |
||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
2024 |
2025 |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
<6 mån |
6 – 12 mån |
1 – 5 år |
>5 år |
<6 mån |
6 – 12 mån |
1 – 5 år |
>5 år |
||
Banklån |
EUR, Övrigt |
–567 |
–139 |
–1 250 |
–7 838 |
–134 |
–130 |
–2 654 |
–7 219 |
||
Certifikat |
EUR, SEK |
–834 |
– |
– |
– |
– |
– |
– |
– |
||
Obligationslån, MTN |
EUR, SEK |
–3 229 |
–1 310 |
–24 115 |
–2 723 |
–4 044 |
–374 |
–18 219 |
–2 474 |
||
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
- Valutaderivat |
|
1 245 |
–48 |
–4 |
– |
443 |
15 |
0 |
– |
||
varav utflöde |
|
–411 |
–139 |
–4 |
– |
–174 |
–10 |
–9 |
– |
||
varav inflöde |
|
1 656 |
91 |
0 |
– |
617 |
25 |
9 |
– |
||
- Räntederivat |
|
–18 |
–119 |
–265 |
– |
14 |
–80 |
–34 |
– |
||
Leasing |
|
–768 |
–756 |
–3 643 |
–1 801 |
–768 |
–745 |
–3 283 |
–1 857 |
||
Leverantörsskulder1) |
|
–10 077 |
– |
– |
– |
–10 719 |
– |
– |
– |
||
Totalt |
|
–14 248 |
–2 372 |
–29 277 |
–12 362 |
–15 208 |
–1 313 |
–24 190 |
–11 550 |
||
|
|||||||||||
|
2024 |
2025 |
|---|---|---|
Verkligt värde via resultaträkning |
–1 872 |
–388 |
Upplupet anskaffningsvärde |
–2 426 |
–2 044 |
Säkringsredovisning |
–1 288 |
20 |
|
Kv1 2026 |
Kv2 2026 |
Kv3 2026 |
Kv4 2026 |
Kv1 2027 |
Kv2 2027 |
Kv3 2027 |
Kv4 2027 |
2028 eller senare |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Valutaderivat |
–14 |
–27 |
–16 |
–1 |
1 |
–1 |
–2 |
2 |
–1 |
Totalt |
–14 |
–27 |
–16 |
–1 |
1 |
–1 |
–2 |
2 |
–1 |
|
Verkligt värdesäkring |
|
|---|---|---|
|
2024 |
2025 |
Redovisat värde (inkluderat i övriga skulder) |
–246 |
–184 |
Nominellt belopp |
11 478 |
10 804 |
Förändring i verkligt värde från 1 januari |
167 |
62 |
Leverantörsfinansiering
Sandvik har ett samarbete med finansiella institutioner som präglas av att dessa åtar sig att betala Sandviks leverantörsskulder, varefter Sandvik ersätter resp finansinstitut samtidigt eller vid ett senare tillfälle. Dessa program för leverantörsfinansiering är typiskt sett anpassade till att ge Sandvik längre betalningsvillkor och leverantörerna möjlighet till tidigare betalning än ursprungligt förfallodatum på fakturan. De finansiella institutioner med vilka Sandvik har ett sådant samarbete representerar mycket låg likviditetsrisk.
De i programmen utestående beloppen upptas i balansräkningen som leverantörsskulder. Inga garantier har ställts ut till förmån för finansieringsgivarna, inte heller har några tillgångar pantsätts.
Skulder under leverantörsfinansiering |
90 – 170 dagar efter fakturadatum |
||
|---|---|---|---|
Normala betalningsvillkor utanför program |
30 – 60 dagar efter fakturadatum |
||
Utestående belopp i program per 2025-12-31 |
1 583 MSEK |
||
Omsatt under 20251) |
4 072 MSEK |
||
|
|||
§ Redovisningsprinciper
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar tillgångar såsom kundfordringar, finansiella placeringar och derivat, och skulder såsom låneskulder, leverantörsskulder och derivat.
Kortfristiga placeringar och derivat redovisas på affärsdagen. Finansiella tillgångar samt låneskulder redovisas på likviddagen. Kundfordringar samt leverantörsskulder redovisas i balansräkningen när fakturan skickats respektive erhållits.
Värdering
Anskaffningsvärde
Merparten av de finansiella tillgångar innehas för att erhålla avtalsenliga kassaflöden och innehas till förfall, de redovisas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Verkligt värde via övrigt totalresultat
Finansiella instrument som utgörs av ett egetkapitalinstrument kan företaget vid första redovisningen göra ett oåterkalleligt val att redovisa tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat, utan möjlighet till omklassificering till resultatet. Sandvik har gjort ett sådant val vilket beskrivs i not K15.
Verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar som inte uppfyller kraven enligt de kategorier som beskrivs ovan ska värdet till verkligt värde via resultatet.
Derivat och skulder som ingår i en säkringsrelation redovisas i denna kategori.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde
Nästan alla Sandviks finansiella instrument, värderade till verkligt värde, värderas enligt nivå 2, några mindre skulder enligt nivå 3.
Nivå 1: Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: Verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: Verkligt värde bestämt utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från observerbara marknadspriser. Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
Säkringsredovisning
Tillämpas i enlighet med IFRS 9 för att minska volatiliteten i det redovisade resultatet.
Kassaflödessäkringar
Tillämpas för att säkra en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassaflöden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning i säkringstransaktionen, redovisas via övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. När den säkrade posten påverkar resultaträkningen återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till resultaträkningen. Vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av säkringsinstrumentet redovisas i resultaträkningen på samma rad som den säkrade posten.
Verkligt värde säkringar
De derivatinstrument som används är ränteswapar. Tillämpas för att säkra risken för förändringar i verkligt värde på en finansiell tillgång eller finansiell skuld. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändringen i årets resultat. Orealiserad vinst/förlust för den säkrade posten, hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/skulden, och periodens förändring redovisas i resultatet. Räntor, såväl orealiserade som realiserade, redovisas i resultatet för både säkring och säkrad post.
Sandvik tillämpar säkring av verkliga värden för säkring av värdet på fastförräntad upplåning som finns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Om säkringsförhållandet upphör justeras den säkrade postens redovisade värde med det upplupna värdet hänförligt till säkringsrelationen.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Förväntade kreditförluster
Sandvik värderar kundfordringar, kontraktstillgångar och finansiella leasingfordringar på kollektiv basis för respektive kategori.
Avsättningar för förväntade kundförluster görs i enlighet med den förenklade modellen som omfattar kontraktens hela livslängd. Bolagen uppskattar risken för kreditförluster för hela kreditportföljen med hjälp av en avsättningsmatris med fasta procentsatser för respektive tidsintervall. Bolagen värderar kreditrisken med tillgänglig information om historiska kredithändelser, nuvarande omständigheter och prognoser om framtida utveckling.
Förändringar hänförliga till förväntade kreditförluster för kundfordringar redovisas inom försäljningskostnader.
Bortskrivning
Sandviks principer för bortskrivning av fordringar bygger på flera rekvisit, såsom avskrivningsbevis, insolvens eller resultatlösa krav- och indrivningsåtgärder. Bedömningen görs om ett eller flera av dessa rekvisit är uppfyllda innan bortskrivning sker.
Säkring av betalning
Koncernen tillämpar selektivt olika former av instrument för säkring av betalning, såsom remburser, återtagandeförbehåll eller kreditförsäkring.
! Väsentliga uppskattningar och bedömningar
Avsättning för förväntade kreditförluster
En kollektiv bedömning görs av kundfordringarna. Historisk information om kreditförluster används för att prognostisera framtida förluster, justerat för aktuella och förväntade förhållanden. Dessutom görs en individuell bedömning av kreditförsämrade kundfordringar baserat på kundens finansiella ställning.